Jag har nog alltid gillat att laga mat. När sönerna växte upp existerade knappt halvfabrikat och jag var grymt stolt över att kunna ge dem riktigt god, vällagad mat. Sen med sjukdom och som ensamstående med mindre tid så har väl kvaliteten minskat något och "snabbt" prioriterats mer ön "vällagat". Dock har jag ändå haft kvar min känsla att matlagning är roligt.
Men nu. Ärligt. Kan det gå till överdrift??:) Det är såååå roligt att laga mat till någon som förvisso är bra i köket själv men som inte är bortskämd att någon annan kockar.
Det är kul att fixa lunch snabbt och enkelt-men vällagat såklart!! Och ännu roligare att laga middagsmaten. Så mycket mat jag planerar och lagar just nu, har jag inte gjort på länge.
Jag kanske skämmer bort honom en smula, jag vet det. Men just nu jobbar jag väldigt tidiga dagar. Jag är hemma flera timmar innan han slutar. Det kommer inte alltid vara så, om nån vecka är våra tider mer lika och vi får hjälpas åt mer. Men just nu: mmmm vad jag är nördigt nöjd att få vara snäll;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar